Annons
Annons


Hur det har varit att amma – och att trappa ner


amning2
amning3

Det har verkligen gått upp och ner känslomässigt med amningen. Jag var fast besluten att jag ville amma innan jag fick barn och är så glad och tacksam över att jag haft så bra mjölkproduktion. Trots det har det inte alltid varit lätt och jag har haft olika känslor kring amningen under tidens gång.. Tänkte dela med mig och jag börjar från början:

Annons

..De första dagarna efter förlossningen var jag sjukt glad att Nicolas ”tog bröstet” och att mjölkproduktionen kom igång ordentligt. Jag hade hört att det skulle göra sjukt ont i början, men det tyckte jag nog inte. Visst var det ömt och så till en början, men jag jämförde smärtan med förlossningen och tänkte att ”om jag klarade att föda barn, skulle jag väl klara av att amma”..

..Några veckor senare hade jag fått ett sår på ena bröstet, kan vara för att Nicolas föddes med tänder, för när vi dragit ut dem så blev amningen mer smärtfri. Sedan var det mjölk exakt överallt kändes det som, i sängen, på kläder, i luften, på golvet, på Nico – ja överallt! Antar att det blir så när det ”rinner till”. Jag mådde nästan illa och tyckte allt luktade sur mjölk…

..Efter någon månad tyckte jag amning var sjukt jobbigt. Det kändes som att det enda jag gjorde var att sitta ner och amma. Det tog tid, mellan 30-50 minuter och dessutom ofta, var eller varannan timme. Nattmatningen kunde även ta 1,5 timme, jag har alltid ammat efter principen att han får släppa taget själv. Då tänkte jag att jag nog inte orkar amma mer än max 4 månader, om jag ens skulle hålla ut till dess…

..När det gått ca 2,5-3 månader var allt mycket stabilare. Nicolas åt ca var 3:e timme och endast 10 minuter åt gången (förutom på kvällarna). Tänk om jag vetat om det från början, vad mycket lättare det skulle vara senare. Det var inte heller mjölk överallt och det kändes som en naturlig del i vardagen. Ändå kunde jag längta till 6 månader då jag tänkt sluta amma helt..

..Vid 4 månader började vi med små smakportioner och ge gröt. Nico älskar verkligen all mat, vilket är så skönt. Jag ökade sakta mängden gröt och tänkte att jag skulle byta ut ett mål om dagen till gröt, vilket gick hur bra som helst. Det verkar inte finnas något stopp i honom haha!..

..Nu när det endast är två veckor kvar till Nico är 6 månader har jag börjat minska portionerna gröt och tycker det är mysigare än någonsin att amma. Jag känner att jag nog inte alls vill sluta tvärt och bara ge mat. Nu när han är mer närvarande och har sin lilla personlighet så är det verkligen ”vår mys-stund”. Att sjunga och gosa under amningen (som från början var otänkbart), är nu det bästa som finns. Brukar avsluta med att kittla honom och han skrattar så han kiknar. Känner mig inte alls redo att sluta amma nu..

Tänk att det kan gå så upp och ner! Jag vet att bebisar behöver välling/gröt som är järnberikad vid 6-månaders ålder, då de inte får tillräckligt via mjölken. Så ett mål om dagen, max två tänker jag byta ut eller kanske kombinera med välling och gröt. Men resten av målen vill jag nog amma ett tag till – åtminstonde till 7-8 månader tror jag. Kanske längre, vem vet.

Slutligen några snabba plus och minus:
+ Att amma minskar risken för bröstcancer
– Brösten blir sjukt stora och en bh som passar på morgonen efter matning, är för liten efter några timmar
+ Det är en väldigt mysig närhetsstund mellan dig och din bebis
– När bebisen skriker börjar det spruta och läcker igenom bh och kläder
+ Man behöver inte tänka på att ta med maten utan man har den alltid med sig
– Att slänga upp ett bröst lite var stans på stan är inte lika lätt på vintern som på sommaren

Hur länge ammade ni eller gav ersättning till era bebisar? 

Skärmavbild 2017-01-08 kl. 09.39.26

Som ni ser älskar Nicolas sin gröt <3

4 kommentarer | Translate


Annons



Laddar